EllosSE
Varukorg
Samhällsengagemang

Hand in Hand

KVINNORS ENTREPRENÖRSKAP ÄR VÄGEN UT UR FATTIGDOM

Ett samarbete för framtiden

Våren 2017 inledde Ellos ett tvåårigt samarbete med hjälporganisationen Hand in Hand för att stödja invånarna i den indiska byn Visoor. Genom att utbilda kvinnor i entreprenörskap och ge dem möjligheten att starta småföretag, är målet att skapa en ny livssituation med hopp och valmöjligheter.

Idag produceras flera av Ellos produkter i delstaten Tamil Nadu i sydöstra Indien. Området är känt för sina textilfabriker och här startade Hand in Hand sin verksamhet för drygt 20 år sedan. Viljan var då att utrota barnarbete i de silkesproducerande regionerna där barnen var tvungna att hjälpa till med familjeförsörjningen.

Sedan dess har Hand in Hand utvecklats och arbetar idag med heltäckande utvecklingsprogram för entreprenörsträning, bekämpning av barnarbete, förbättrad hälsa, IT-kunskap och miljöfrågor i många delar av världen. Till detta arbete ville Ellos bidra.

Om Hand in Hand

Hjälporganisationen Hand in Hand utbildar kvinnor och ger dem tillgång till mikrolån för att göra det möjligt att starta egna företag. Tack vare den ökade inkomsten kan de själva ta sig och sina familjer ur fattigdom. Via hjälp till självhjälp kan kvinnor själva förbättra sina livsvillkor.

– Anledningen till att vi valde just Hand in Hand är för att det är en viktig organisation som kan bistå kvinnor med hjälp på plats. De utbildar i grundekonomi och hur man kan få pengar att växa. De nya mikroföretagen ska långsiktigt garantera god familjeförsörjning, berättar Åse Peterson, Marketing Campaign Manager på Ellos.

Ett varmt möte

Hösten 2017 reste Åse, tillsammans med Hand in Hand’s representant Hedvig, till Indien för att besöka byns invånare. De blev båda helt tagna av bybornas varma mottagande.

– När vi kom till byn så var det ett hundratal personer som tog emot oss med sång och musik. Därefter fick vi en rundvandring i byn och fick möjlighet att besök ett par olika familjer och deras hem.

Åse berättar hur fantastiskt det var att se hur lycklig och stolt kvinnan med sin egen ko var. Eller när barnen i skolan hade fått en vattenbehållare på 40 liter som gjorde att de fick rent vatten under dagen. Alla personer i byn hade fått en hälsoundersökning och de som var i behov av glasögon, fick representanterna vara med och dela ut.

– Att få sitta ner och lyssna på olika kvinnors livsöden och drömmar om framtiden, värmde hela själen. Som de flesta mödrar önskade de att det skulle gå bra för deras barn, och det var just därför vi ville vara med i projektet. Att möjliggöra för kvinnorna i byn att kunna bygga sig en egen grund att stå på, samt bidra till en bättre ekonomi för sina familjer, avslutar Åse.

Tillsammans med Hand in hand, ser Ellos fram emot att kunna följa dessa kvinnor och se vad bidraget kan åstadkomma. Åse avslutar med att förklara vilken speciell känsla det var, att se hur donationen kommer till nytta och hur man kan hjälpa människor till ett bättre liv.

Hand in Hand

Sex månader senare…

Sedan mötet i byn Visoor, Tamil Nadu, har Ellos följt projektets utveckling under sex månaders tid. Idag kan Ellos med glädje meddela att 16 kvinnor fått möjlighet att utveckla sina familjeföretag med hjälp av mikrolån. Över 100 människor har deltagit i en kampanj för att öka kännedom om hur viktigt det är att barn får gå i skola och inte arbeta genom Child Labour Elimination Project. Därtill har 231 bybor fått ögonundersökning och över 500 djur har genomgått veterinärundersökning.

Dessa fantastiska framsteg gör Ellos enormt stolta över samarbetet med HiH India i byn Visoor, Tamil Nadu.



Inga småmål för Kalamani

I Visoor finns ett litet rosa hus som är viktigt för lokalbefolkningen. Här bor Kalamani, en glad medelålders kvinna som spelar många roller i byn. Hon är mor till två arbetande söner, skräddare och livsmedelsleverantör till byborna.

Visoor är en liten by där cirka 250 familjer är bosatta. När Kalamari för några år sedan bestämde sig för att hjälpa grannskapet och öppna en affär så vände hon sig till HiH India för vägledning.

Med hjälp av ett mikrolån kunde hon öppna sin affär och som en del av "Mayil" SHG är hon idag en stor inspiration för en grupp kvinnor i Visoor. Med butiken precis utanför Kalamani hem, är matvaror nu lätt åtkomliga till byns alla invånare. Hennes breda leende som välkomnar alltid lokalbefolkningen som hänvisar till hennes butik som "matchi petti kadai" eller liten hörnaffär.

Kalamani är verkligen en inspiration för byns andra kvinnor, att vara självständiga med egen inkomstkälla.



Stygnen som räddar familjer

I Parameshwaris hem i Visoor hör man inte bara ljudet från en tv och en jollrande bebis. Symaskinen går nämligen för fullt. Maskinen är Parameshwaris första kärlek, tecknet på självständighet, egen inkomst och en ny modig värld.

Bara för sex månader sedan var livet något annorlunda för Parameshwari. Den unga mamman och hennes svärföräldrar var helt beroende av hennes mans inkomst som arbetade på en närliggande fabrik. Trots att Parameshwari hade kandidatexamen kunde hon inte lämna huset på grund av sin graviditet. Tillsammans med Ellos gick HiH India in för att hjälpa familjen.

Som medlem i "Mariamman" SHG valde Parameshwari att träna upp sig i skrädderi. Ett klokt val, med tanke på att hon kunde arbeta hemifrån. Hon tog ett mikrolån från HiH India, köpte sin symaskin och började sitt hemföretag.

Det finns få unga och så tekniskt skickliga skräddare som Parameshwari i Visoor. Hon tror på att hålla sig till de senaste trenderna genom att ofta söka på internet för design. Idag planerar hon att expandera sin verksamhet, och ser ljust på framtiden.



Kammar hem familjens lycka

I en liten stuga vid sidan av en bondgård i byn Visoor bor Renganayaki och hennes man. Man skulle kunna tro att de genomgick ett “tomt-bo”-syndrom då deras söner flyttat ut, men icke. De har nämligen Ponni, deras älskade ko.

Jordbruksfamiljer som Renganayaki har i snitt en sexmånadersperiod när deras mark är ledigt och saknar inkomst. Men HiH India och Ellos har varit engagerade i att utveckla byn Visoor genom hållbara metoder som bidrar till en regelbunden inkomst för byborna. Man har bildat självhjälpsgrupper som tränar kvinnor i att upprätthålla mjölkdjur. Renganayaki har som del av Annai Indira SHG, tagit upp träningen för att uppfostra en ko.

Likt hur indisk mytologi anser att kon är lyckobringande, ser kvinnor i byn Visoor djuret som en lyckoskyddare och behandlar dem med stor respekt. Det bidrar till böndernas livsstil med gödsel och mjölk. Som Renganayaki uttrycker det, var “Att kunna ge Ponni ett bra hem tack vare ett mikrolån från HiH India, är det bästa som har hänt oss!”

HiH Indien håller regelbundet veterinärläger i byn för att hjälpa lokalbefolkningen att få sina djurhälsa kontrollerade av läkare. De informerar också kring vikten av att försäkra djuren, för att förhindra förlust av försörjning vid dödsfallet.

Idag ger Ponni dem cirka fyra liter mjölk dagligen, varav en del används hemma medan resten går till försäljning. Nyligen födde Ponni en dotter och de har båda blivit familjemedlemmar till Renganayakis hushåll.



Drömmen blir verklighet

Som åttaåring minns Sivaranjini dagen då deras hem i Tindivanam reducerades till aska i en oavsiktlig eld. För den lilla tjejen verkade tragedin som vägens slut. Hon var tvungen att gå ur skolan och flytta till sin farfar och ta hand om hans betande getter från morgon till kväll. En hård uppgift för en liten tjej, som med längtan såg grannbarnen gå till skolan varje dag.

En dag fick familjen besök av en representant från HiH India. Efter visst övertygande gick Sivaranjinis föräldrar med på att skicka henne till Bharatiyar Residential Special Training Center (RSTC), nära Kancheepuram. HiH Indias egna internatskola för studenter.

Med hjälp av Ellos stöd har denna skola medfört en stör förändring för landsbygdsfickor i Tamil Nadu. Barn som Sivaranjini, som inte kunnat fortsätta sina studier, kommer hit för att ta igen allt de har missat.

Med tanke på de fattiga bakgrund som många elever kommer från, har RSTC gjort underverk för familjer. Sivranjinis ögon lyser upp när hon talar om RSTC:

- Jag hade en så bra tid där! Mina favoritämnen var tamil, vetenskap, dans och karate. Lärarna gjorde lärandet till en rolig aktivitet och tack vare dem kan jag idag läsa min egen tamilska historia.

Idag studerar tolvåringen i åttonde klass på statsskola vid Madurantakam och är så tacksam att hennes liv har tagit en vändning från betande getter. Hon saknar sin RSTC-familj och får än idag stöd från HiH India eftersom hennes mål för framtiden är att bli läkare.



Vägen tillbaka

Examensdagen närmar sig på regeringskolan i Madurantakam, Kancheepuram. Det är lite kaotiskt i klassrummet då eleverna har många frågor till läraren. Ur sorlet särskiljer sig en mjuk liten röst som ställer en matematisk fråga. Frågan kommer från fjortonåriga Sangeetha, en lugn flicka med ett varmt leende. Bakom detta yttre vilar dock ett tufft förflutet.

Tre år tidigare var Sangeetha engagerad i grannskapets städföretag för sin överlevnad. Hon fick inte betalt i lön utan mat till henne och hennes lillebror. Flickans far och mor var alkoholiserade vilket innebar att ett stort ansvar vilade på flickans unga axlar. Hennes far bestämde att hon skulle sluta gå i skolan och hennes drömmas kändes bortom räcke.

Det tog ett tag för HiH India att övertala Sangeethas far att låta henne åter börja i skolan på Bharatiyar RSTC. På grund av hennes inkonsekventa närvaro på sin tidigare skola hade hon mycket att ta ikapp, men detta gjorde Sangeetha med glädje. Idag ser hon tillbaka på sina två år på skolan och dess vänliga atmosfären med stor glädje:

- Lärarna blev som min familj och jag saknar dem mycket. Jag saknar också den utmärkta maten som serverades! Vi gick aldrig hungriga.

Idag studerar åter på regeringsskolan i Madurantakam. Hon är en lovande student och under banyan-trädet på skolan drömmar Sangeetha om att bli lärare. Förmodligen likt de som inspirerade henne på Bharatiyar RSTC.



Ansök om lån »
Mer info »